söndag 27 november 2011

Tillbaka i tiden

Satt o bläddrade lite i bloggen idag och kom över detta.
Ta er tid att läsa igenom detta blogginlägget:
"Starka individer"

Att man inte kan sia om morgondagen har man ju fått vara med om under året.
Sedan fick man även uppleva att man i ett o samma ordalag kan krossa barnens stabila grund och sätta tillbaka dom på ruta ett.

Efter en höst av återkommande terapeutbesök, gråtande, pratande och förklarande ser jag äntligen en ljusning igen. Sakta men säkert kommer han tillbaka igen.
Men att bygga upp ett förtroende igen kommer att ta tid. Lång tid.
Oavsett hur många gånger man ber om ursäkt.

/Marianne

lördag 26 november 2011

1a advent i morgon

I vanliga fall ser man ju fram emot den månaden som kommer nu. Men mycket ljus, förberedelse, värme och familj. Den skulle ha firats 10 års bröllopsdag, Alexander fyller 9 år, det är jul och det är nyår. Mao ingen lugn o sansad månad.

Drog fram jullådorna här om dagen, öppnade dom, kikade ner, stängde o bar tillbaka dom igen. Min första reaktion var att släng skiten, min andra reaktion var att ta det du vill ha o låt han få skiten....
Men en kommentar från en väninna hejdade mig i båda. Låt barnen packa upp, låt barnen välja vad dom vill ha hos dig eller hos pappa. Och så får det bli...
Så idag är det 3 lådor med julgrejer som skal gås igenom. I värsta fall så köper vi nya grejer=ny tid o nya minnen.

Bröllopsdagen försvinner pr automatik, för gift är man ju inte längre. Skall kolla upp div. önskemål från Alexander om hur han vill fira. Julen firar vi i Norge, o Nyår vet jag inget om än. Vet inte ens om jag med eller utan barn.

Julkorten är iaf. klara, men måste ta tag i julklapparna. Har inte ens börjat, jag som brukar vara klar vid denna tiden. Men det löser sig säkert det med.

Önskar er alla en trevlig 1a advent och en fin förjulstid.
Vi ses säkert i vimlet.

Kram
/Marianne

söndag 23 oktober 2011

Samme tanke!!!

Klokka er 2 på natten, helt edru er vi ikke og volymen er höy der min bror og en god venn synger om kapp i Singstar.
Ane o jeg sitter i hver vår ende av soffan, husker ikke vilken låt det er de synger, men klikker til i hodet på et merkelig vis.
Jeg snur meg og titter på Ane, hun snur sig og ser på mig, og begge to sier: "Jeg savner Lars jeg..."

Det har värt en toppen kveld med mye skratt, historier o gale påfunn. Og begge kjenner at vi ikke kan dele disse nye minnene med Lars. Han som bare hadde skrattet, ristet på hodet og sagt "Dere to er det gärneste jeg kjenner...."

Savner!!!

/Marianne

lördag 1 oktober 2011

Kär ägodel

Efter allt som hänt detta året, både i min egen livssituation och massakern som var på Utöya så har sårbarheten visat sig på olika sätt.
En låt som kom fram igen under denna tiden var "Barn av regnbuen". Som helt enkelt handlar om att alla barn är lika och har lika rättigheter. Dom har rätt att få vara barn och få ha en trygghet.

Själv har jag förlorat rättigheten att vara förälder på heltid, vilket är svårt o hantera dom dagarna dom inte är här.
Som ett minne om mina barn och för att ha dom inte bara i, men oxå nära hjärtat, fick jag gjort detta smycket nu i dagarna.



Ett otroligt vackert smycke som blev en kär ägodel med en gång jag öppnade paketet som kom från WhopsyDaisy.

/Marianne

söndag 18 september 2011

Flera LO från Nol

En LO från vår lilla utflykt med Tessan, Bobbo, Musse och Hugo. Vi åkte tåg och rälsbuss Anten-Gräfsnäs.Kortet från Gräsfnäs lekplats och hade tur o få med alla 5 barnen på en o samma gång. Inte illa...



Här är det Alexander i Nina sitt knä som är ute och kör hjullastare. Vi hade tur och fick besöka Nina på hennes arbetsplats och Alexander fick åka med i denna + en grävmaskin. Han är så lycklig och stolt över detta, och ingen kan ta ifrån honom drömmen om att äga en egen grävmaskin så småningom.



/Marianne

fredag 16 september 2011

Scrapmara i Nol

Helgen gick i scrap-täcknet.
Vi packade oss in i bilar med sovsäckar och liggunderlag, all utrustning som dammat igen under sommaren och ingen scraplust. Men skam den som ger sig.

För min del blev det överraskande 8 LO´s på dessa två dagar.
Börjar med den som fick kommentarer som terapi, bisarr och cool i en av tävlingarna som var under lördagen.
Välj själv!!!




Dom resterande följer under veckan.

/Marianne

torsdag 15 september 2011

I väntan på

Det går bra dag en.
Det går bra dag två...
Dag tre börjar man tvätta lite kläder.
Dag fyra viker man kläder och gör i ordning i klädskåpet.
Dag fem bäddar man rent sängarna och plockar lite på leksakerna.
Dag sex luktar man på pyjamasen och gosedjuren som ligger kvar.
Längtar!!!

Dag sju är det äntligen dax! Att hämta hem dom små liven...
Och jisses va gott ens egna barn luktar när man äntligen får dom i famn igen...



/Marianne

tisdag 6 september 2011

Känslor

Det finns så mycket jag vill skriva/prata/skrika om. Samtidigt får man lägga locket på för att trå varsamt, så man gråter i smyg och säger samtidigt att allt är bra.
Men skall på ett "snyggt" sätt försöka förklara vad som rör sig i huvudet i dessa dagar.

S : Självförtroende. Totalt sänkt i botten. Jobbar med detta dagligen, men inte lätt att hitta nått positivt om sig sig själv just nu.
K : Kärlek, nått jag sliter med fortfarande. Kärleken som finns kvar efter 11 år som ingen vill ha längre. Mens andra delar med sig både högt o lågt...
I : Insikt.Jag/vi har blivit lämnad... Bit ihop, deal whit it, ta dig vidare. Men det är fan inte så lätt visar det sig. Inte dom dagarna A gråter sig till sömns, eller smöret inte räcker till.
L : Lyrics. Mia Skäringer har gett ut en outstanding CD. Den handlar bla. om hennes skilsmässa. Lyssna till hennes texter och speciellt denna låten "Hennes namn". Beskriver allt mycket bra.
S : Språket. Har gått mer og mer tilbake til den norske språket. Enligt terapauten så kommer det av at man söker sig tilbake til der man kjente sig trygg.
M : Män...Respektlösa, ljuger, otrogna, egoistiska är några av dom snällaste orden jag har för/om denna sort just nu.
Ä : Ärlig. Har alltid haft svårt att lita på folk. Iaf till det motsatta är bevisat. Men efter denna resan så lär man ju inte lita på någon. Bitter erfarenhet av den man litade mest på
S : Sportlife. Ett sätt att överleva just nu. Både på gott och ont.
S : Sveket. Att inte få en chans. Efter 11 år och för allt vi trodde på och allt vi hade gemensamt. Trodde jag, skall tilläggas.
A :Adressändring. Sorgen att lämna blåa huset, flytta in i en 3`a, inte kunna erbjuda barnen vart sitt rum, riva upp dom från deras trygghet, byta av skola osv.

Kan skriva rader upp och ner om ämnet, känslor, tyckande, osv. osv. Men får nog spara det allra värsta till terapeuten...

En ting vill jag dock säga. Vi går inte isär, det är Mats som går isär.

/Marianne

måndag 15 augusti 2011

Gråt

Det är ju rena, ursäkta språket, fan, att man inte kan sluta gråta...

Det går visserligen längre o längre mellan varje gång, men den slår alltid till när man minst väntar det.

Som i transfern på väg in till Alanya när jag åkte förbi PachaBay vart vi bodde som familj på vår semesterresa.
Eller på flyget på väg hem när jag inser att tiden i Blåa Huset är över, och när jag åker förbi Ingared vid 2-tiden på natten och bryter ihop i vetskap över att det står mörkt o tomt...

Väl, nu är nycklarna överlämnade och ett kapitel i ens liv är avslutad. Dags att vända blad o börja på ett nytt kapitel.

Skall bara sluta gråta först...

/Marianne

onsdag 27 juli 2011

Rättigheter

I en vuxen ålder av 44 så trodde jag att jag hade koll på det mesta i mitt liv.
Stabilitet, trygghet, familj, fast jobb osv.
Föga anade jag vad som komma skulle en regnig dag i april.

Nu, 3½ månad senare, börjar saker o ting sätta sig lite. Förändringen är minst sagt stor. Åt alla håll o kanter...

Dock så sitter jag igen med ett stort sinne och en känsla av maktlöshet över att någon har tagit från mig rättigheten som mamma/förälder, att träffa få mina barn varje dag. Och samtidigt tycka att det är okej...

Detta är något som kommer ta lång tid att sätta sig känner jag.

/Marianne

tisdag 5 juli 2011

365 dagar

365 dagar har det gått. Telefonnumret finns fortfarande kvar i mobilen, och med känslan jag har idag dag så kommer det göra det ett tag till med.
365 dagar med nya händelser, nya minnen, nya erfarenheter som man inte längre kan dela med en god vän.
Du finns fortfarande kvar i hjärtat och tanken.
Lars, du är högt saknad.



/Marianne

lördag 28 maj 2011

Värsta dagen i mitt liv.....ever!!!

I dessa dagar får man höra massor med goda råd och tips. Alla menade väl.
- Det som inte dödar gör dig starkare...
- Du kommer starkare ut på andra sidan...
- Det är du som vinner i längden...
osv.,osv.,osv.

Men när man hittar sitt liv till salu på nätet för en spottstyver är inte dessa ord lätta att ta till sig.
Det sänker själv den bästa.
Hade jag valt det själv hade jag varit bättre rustat, men någon annan väljer åt mig och jag kan inte göra nått åt det överhuvudtaget.

Jag vet att jag blir starkare, jag vet att det blir bättre, jag vet, jag vet, jag vet.
Men inte just idag....
Just nu har jag fullt upp med att försöka sluta gråta, försöka hålla mig upprest, försöka förstå...

Kram till er alla som finns runtomkring.
/Marianne

"Blåa huset"

lördag 23 april 2011

Ändrad status

Hej på er alla.

Under en tid framöver så kommer det nog bli ganska så tyst och stilla från bloggen. Mina scrapsaker skall packas ner och förvaras, och det blir en ändrat status för oss alla så småningom.
Återkommer när allt är på plast igen.

Fortsatt Glad Påsk på er.
Kram.
/Marianne

söndag 20 mars 2011

Scrapmara i Vårgårda

Igår var det åter dax för scrapmara i Vårgårda. Det är som vanligt Malin, Eva och Anna= Scraptrion som gör ett jättejobb och ställer i ordning detta 2 ggr. pr. år. Alltid lika trevlig, och vårens träff var inget undantag.

Nedan följer mina Lo´s som jag hann med under träffen.

Här skulle vi lifta en av 6 LO´s som fanns som exempel. Den skulle även innehålla 3 stycken dekos från välkomst-kitet.



En skiss tävling som skulle ha titeln "I vått och torrt" eller "Vi hade i alla fall tur med vädret"


Här fick vi innehållet till LO´n under 30 min. Sedan skulle den scrappas på klar på 1 timme. 1 enfärgad cardstock, 3 mönsterpapper, washitejp, stämpel, titel, 1 djur, kort och färgläggning (typ mist, distress, måla osv.)


Sifferutmaning som gick ut på: Antal barn= antal kort, månad du är född= antal mönssterpapper, årtalet du är född= antal dekos.


Svart/vit utmaning.



Ingen utmaning, men en LO som blev gjord för tid över.



Ingen vinst denna gången på röstning, men däremot en vinst på lottning. Och det var en av dom bättre vinsterna tycker jag. En klassisk ansiktsbehandling hos NORA´s Hudvård i Vårgårda.

/Marianne

fredag 11 mars 2011

Gammle damer....

Fick äntligen satt mig o gjort skissen för förra veckans skiss på Veckans Skiss som såg ut sä här.


Min tolkning kommer med ett kort från vår weekend i Hunnebostrand, och som visar att vi kanske inte är 20 år längre ;-)


/Marianne

måndag 7 mars 2011

Boller

Har länge och väl letat efter recpet på boller.
Är mycket svårflörtat när det gäller dessa skapelser, och vill gärna ha dom stora, luftiga som går att käka dagen efter med utan att vara stenhård o torra.

Nu värkar det som jag äntligen har hittat det....
2 gånger har jag bakat med detta receptet, och dom blir mycket bra.
Första gången hade jag massor med russin i, och andra gången blev det semlor på bollene.



Känner ni doften... ;-)

/Marianne

fredag 25 februari 2011

Hunnebostrand

Så kom den tiden på året när det var dax att byta siffror igen.
Detta året la jag in en söknad hos fröken Wacker och vi åkte en weekend till Hunnebostrand. Vi hade strålande sol, blå himmel, god mat, massor med godis, Baileys, öl, vin, glögg, brunch, sovmorgon,pyssel,bastu, roliga historier, spel, pärlor och presenter.

Vi hade en toppenhelg med andra ord.
What happend i Hunnebo, stays in Hunnebo...hehe :-) Men lite foton kan ni allt få.











/Marianne

Scraptorka

Var på besök hos sköna Tessan igår kväll för en liten träff.
Som sig hör och bör var även Camilla o Malin med. Dock så är det ingen av oss som direkt spottar ur oss mya LO´s för tillfället. Dålig fantasi, gamla papper och dåligt med fotande.
Det blev iaf. 2 hos Tessan igår och 3 när vi var hos Malin för några veckor sedan.
Och alla ser mer eller mindre likadan ut med :-S

Vinterminnen från Hafjell:





Fartfyllda barn:



På besök på Borås Miniatyr Järnvägs Sällskap. Journalingen saknas...



The gang in Hunnebostrand



/Marianne

lördag 12 februari 2011

Ny inredningstrend

Våga blanda färger, våga blanda olika material.
Va sägs om röd mjuk bomull blandat med lite grövre blå,och kanske ett fleecepläd. Matcha gärna med lite vitt i det hela som ger en känsla av skrynkligt...
Våga använda din kvarvarande möbler som bakgrund som ger ett djup i det hela.
Detalj och finess får du via ett glas saft och en fjärrkontroll till TV´n, samt en vinterkräksjuk dotter. ;-)

En trend som äntligen passar oss alla...



En helt vanlig fredag i blåa huset.
/Marianne

torsdag 10 februari 2011

Vilken lycka...

...att äntligen tappa sin första tand. Och så stolt man kan bli av denne lilla mjölktand som sedan skulle läggas i vatten till tandfen. Och med tanke på förra inlägget, så låg det bara en guldpeng däri nästa morgon.



Dagens historia:
Tiril sitter vid köksbordet med pappas dator o kollar Bolibompa, eller Ponnyakuten, eller Bulldog, eller varför inte alla på en o samma gång. ;-)
T: PAPPA!!!!!!
P: Va är det?
T: KOM HIT O HJÄLP MIG!!!!
P: Men sluta gapa, vad är problemet?
T: DET ÄR FÖR MYCKET LJUD!!!!!!
Mats går ut i köket, tittar på datorn o skrattar gott när lilla fröken har klart att få igång 9 stycken webbläsare på en o samma gång med olika barnprogram.
Inte konstigt att det blev för mycket ljud kanske. :-)

/Marianne

söndag 6 februari 2011

Kommentarer och historier

Tiril är på väg att bli en stor tjej. Det märks både på hennes sätt och hennes tal/snack.
Hon hoppar och studsar en hel del fortfarande, men nu ser och hör man dom tjejiga generna börjar komma.
Vi har många goda skratt runt middagsbordet när hon drar igång. Sedan är hon sjukt snabb i replikerna så hon sätter ju både Mats i mig på plats emellanåt.

Iaf.Hon har sin första lösa tand, lite tidigt tycker jag, vilken det kom upp en fråga igår kväll.

T: Kan man dela en tand mamma?
M: Ja, jo, det kan man. Om man typ ramlar o slår sig illa, så kan den ju delas i två.
T: Men kan man dela den när den ramlat ut?
M: Hmmm.....det vet jag inte. Tror nog det kan bli lite svårt. Varför undrar du?
T: Jo, för om vi delar tanden i flera bitar, så får jag mer pengar av tandfeén när jag lägger dom i vatten.....

Söndag morgon. Mats vill inte gärna känna på dessa lösa tänder, för han tycker det är obehagligt.

T: Pappa, vill du känna på min lösa tand?
P: Nej tack, det är bra.
T: Men känn på den nu då!!!
P: Men jag vill inte!!!
T: Men, tycker du det är läskigt eller!?
P: Men jag vill INTE känna på den bara. Låt mig vara nu då!!
T: Men hallå!!! Det är inte alls läskigt....
Det går 3 minuter av hyfsad tystnad, sedan
T: Pappa, titta här på min lösa tand. Jag kan böja den så här mycket....
T: Pappa, jag försöker snurra på tanden...titta!!

Torsdag. Alexander hade varit på scouterna dagen innan och vi pratade om va dom gjort. Dom hade "besökt" Grönland och pratat en hel del kring detta. Här kommer ett sammandrag av Tiril o min sin konversation.

M: På Grönland har dom jättefina hundar, som man kallar för Grönlandshund. Jättefina och stora hundar som ser ut som vargar.
Dom bor endast ute pga. av sin tjocka päls och äter endast rått kött.
T: Råttkött??? Varför äter dom råttkött?
M: Dom är endast arbetshundar och ganska vilda i sitt sätt, därför äter dom rått kött.
T: Men va skall dom med råttan till?
P: gapskrattar på andra sidan bordet..
Jag fattar inte va hon menar, och försöker förklara en gång till...
T: Men varför vill dom ha en råtta??? Den har ju nästan inget kött på sig, den är ju jätteliten!!!!!
Det var i detta läget jag insåg att jag hade idiotförklarad mig själv.



Så ser vardagen ut här hemma hos oss.
/Marianne

onsdag 2 februari 2011

Tidigt samtal

I blåa huset så är det för det mesta TV4 Fakta som regerar på TV, så även i kväll.
Tiril o jag satt o tittade på ett program som heter "Förlossningskliniken".
Just denna episoden var filmat från USA och många blivande mödrar var rätt så unga.

Vi fick följa en 15 åring som skulle föda, och som skrek en hel del. Tiril undrade om det gjorde ont, och jag svarade ja på den fråga. Sedan berättade jag att hon var väldigt ung med, bara 15 år, rädd , och kanske skrek lite av den anledningen med.

Tiril: "Men mamma, hur kan det hända så att hon kan få en bebis i magen när hon är 15 år???"

Det var då jag svarade nått vilseledande och bytte kanal.
Samtal om blommor och bin känns det lite väl tidigt å ha när man är 5½ år. ;-)

/Marianne

söndag 23 januari 2011

Tjejkväll i Nolhaga

Igår var det tjejkväll i Nolhaga simhall. Hade bokat in en dejt med Malin, och när jag träffade henne i hallen så var det fruntimmer åt alla håll o kanter.
Jisses va kvinnor... ;-)
Det var fler än oss som tänkte samma tanke att det skulle bli trevlig med varma bad, hårinpackningar osv.

När vi kom dit fick vi ett litet med handdukar och massagevante, vattenflaska från Friskis o Svettis, och en lott som man kunde vinna ett årskort på. Nice!!!

Vi lockades så klart av den varma bassängen, som höll 36 rader för dagen, o guppade omkring där ett tag bland ljus o skön musik.

Mitt mål för kvällen var att testa på ett pass med vattenträning med våtväst.
Vi klädde på oss väster utformad som en body för vuxna, och skrattade nog ihjäl oss på köpet. :-D

Va tycks om våran outfit...


I vattnet o sedan var det full fart. Jisses vilket tempo!!! Och jisses va kul det var!!!
Så kul att vi efter 30 min i varmbassängen och lite vätskepåfyllning bestämde oss för att hänga med på nästa pass med....
Vilket kanske inte var så smart insåg vi på väg upp ur bassängen efteråt.

Man kände redan vilka muskelgrupper som skulle kännas extra i morgon. Om man överhuvudtaget kom sig ur sängen.

Hårinpackningar, peeling o allt va det var missade vi. Det var så mycket folk och inte helt organiserat runt det hela. Detta var första gången dom arrangerade detta, så då finns det hopp om utveckling.

For min del kommer det att inhandlas ett kort på dessa vårväst-pas/kurs 1 gång pr vecka. Grymt kul träning o perfekt för mig som är överviktig.
Testa om ni har möjlighet.

Kl:2130 låg jag nerbäddad, helt utslagen... ;-)

/Marianne

Tandoperasjon på Alexander

Detta inlägget är för att jag skall få skrivet av mitt mammahjärta som fick sig en riktig törn i fredags.

Allt började med ett vanligt besök hos tandläkaren i höstas. Vart det kom fram att Alexander hade två dåliga vuxen tänder som kommit upp.
Vänster nere och höger uppe. Helt bakerst båda två.
Dessa hade kommit upp utan emalj. Forskning visar att det evnt. kan vara en barnsjukdom i tidig ålder som förstör dom.

Iaf. 3 besök hos tandäkare, övning på lustgas, massor med hjälpmedel i dopingform och tänderna satt fortfarande kvar. Då blev det bestämd om op. och sövning/narkos.

21 januari kl315 skulle vi va på Borås Lasarett.
Mats var iväg på Kick Off med sitt kommande nya jobb, så jag skulle ta detta besöket. Tiril fick jag övertalat grannen o hämta ifall vi inte skulle hinna hem.

Alexander fick fasta, o var lite orolig precis i det vi åkte hemifrån, men annars var allt helt okej.
Vi kom oss till Borås, anmälde oss o hitta till post.op.
Där traff vi två underbara sköterskor, Ulla o Anette, som gjorde allt för att Alexander skulle känna sig välkommen, trygg o inte bli rädd.
O allt gick helt okej fram tills tandläkaren kom å skulle prata med honom.
Då började han gråta....ledsen o jätterädd.
Tandläkaren insåg läget o gick därifrån ganska snabbt.
Den lugnande medicinen började göra sin verkan, så mitt hopp om att detta skulle gå vägen stärktes.

Sedan kom Ulla, som lovat honom o följa med hela vägen in, o skulle köra iväg honom.
Märkte direkt att han blev orolig.
Vi rullade iväg mot op.sal 10och parkerade i förrummet för han skulle gå in själv.
Där brast det för honom, o sedan tog det liksom inte slut.

Jag bar in honom o satte honom på britsen. Ulla gick igenom alla instrument, ljus, datorer osv. Sedan fick vi besök av Anders som skulle hjälpa Alexander o flyga, som han sa.
Nu blev det en mäkta kamp mellan Alexander, mask, narkos, slangar o 3 vuxna människor.
Mitt i det hela var jag o höll om honom bakom ryggen, och höll fats ena armen på honom. Han fäktade, skrek att han inte kunde andas, sparkade och gråt. Klarade o riva loss slangen från masken, så allt tog ju så förbannat lång tid.
När han till slut somnade, så bröt jag ihop istället. Och ville inte släppa honom...
Varför tog det så långt??? Jävla skit hela grejen.....Fan oxå!!!!

Tandläkaren kom in o hämtade mig, och vi gick iväg till väntrummet. Hon hade ett långt samtal med mig. O jag bara grät...
Sövningen hade varit svår, och han skall till terp. så snabbt som möjligt efteråt. Han måste bearbeta det själv med, för att får någon ordning på rädslan och försöka förstå.

Nu är det söndag och han mår helt okej. Formen och humöret är på topp igen. Han tog en smärtstilande på kvällen när vi kom hem, men annars har han inte ville haft nått.

Har försökt o prata lite med honom om det som hände, och ser ju att mamma inte är helt populär i detta sammanhanget. Vilket jag tycker är riktigt illa...
Man vill ju inte att ens barn skall tappa förtroende för en.
Man skall ju vara där som stöd o hjälp för resten av deras liv. Och ett skadat förtroende kan ta lång tid o reparera.

Så min förhoppning om terp. besök är att han kommer iväg så fort som möjligt, mens han har minnet nära och får pratat om det o stärker sitt förtroende för mig igen.

Lärdom för egen del är att inte vara ensam när ens barn skall sövas.

/Marianne

tisdag 18 januari 2011

Mina fyra första

I tisdags förra veckan hade jag en "date" med Camilla. Som ni alla säkert kommer ihåg så låg det ju snö åt alla håll o kanter förre veckan.
Detta gjorde så klart att vi inte kom upp med bilen till blåa huset, för jag vet inte vilken gång denna vintern.
Av ren halka/snö, och latskap till att bära, åkte jag till dit med endast lite kort i en påse men löfte om att jag kunde använda hennes grejer.
En utmanind som heter duga kan tänkas, men att få botanisera fritt bland hennes grejer är ju bara en fröjd.

Så här kommer mina fyra första LO´s för 2011 utan inbördes rangordning. Ganska så klassiska, änkla, less is more-Marianne stil.










/Marianne

torsdag 13 januari 2011

Ferrari is in the house

Efter nyår gick vi igång med att göra om Alexanders rum. Det var dax att förvandla barnrummet till killrum.
Önskemål var en grävmaskin på väggen, sedan fick jag göra nästan va jag vill...
Och det blev vitt, och vitt med lite svart. Då var han inte helt nöjd. Så till slut fick jag gå med på att måla en vägg röd oxå, med ett populärt bilmärke på.

Innan



Innan



Ny skriv/pysselplats, hyllor, grävmaskin o hjullastare målade på vägg.
Under sängen ligger en expedit hylla från Ikea var alla leksaker kan förvaras.



Hylla från Ikea igen till böcker o förvaring, köksskåp som var kvar efter köksbygget är hängt upp på vägg så under finns plats till alla stora leksaker.



Detaljbild



Detaljbild



Och sist men inte minst, den röda Ferrari väggen.




Killrum av yppersta kvalite, eller hur? :-)
/Marianne

måndag 3 januari 2011

Nyårsfirande 1 och 2

Tradition tro så åkte vi till Vårgårda för att fira nyår. Ett säkert kort varje år och som alltid är lika trevlig.
Camilla o Tord hade satt ihop en mycket trevlig meny även i år.
Det vankades laxrullar med wasabikräm till förrätt, aprikosglacead kyckling med sötpotatismos och vitlöksstekt aubergin, och vit chokladmousse med bär till efterrätt.
Mycket smakfullt kan vi säga.
Barnen lekte o tittade på film medans vi vuxna gick i en djup närkamp i spelet "Kampen mellan kvinna o man" Behöver jag säga vilka som vann..... :-)
Mycket öl o sprit frågor till oss kvinnor, och där briljerade vi starkt. ;-)

Vi skålade in det nya året som sig hör o bör med champagne och några raketer.
Gott nytt allihopa!

En annan ny tradition är nyårsdoppet i Ingared, och nej, inget från vårat hushåll badar, men vissa andra galningar. :-)
Korten säger sitt.





Sedan hade vi ett nyårsfirande till inplanerad, som vi sköt upp en dag. Denna gången var det bastu o middag hos Wacker/Löverdahl som gällde.
Frun från Ingared är klen i bastubad så hon håll inte ut länge alls. Dottern var duktigare kan jag ju säga.;-)
Här vankades stor tacobuffé och massor med god dryck. Barnen satte vi åter igen framför en film med varsin godispåse.
Vi vuxna gick hårt in i en omgång igen med "Kampen mellan kvinna o man". Här var fröken Wackers bristande kunskaper inte det bästa medlet vi hade att komma med. Vi skyller på vinet... :-) (och svåra frågor)

Fröken Wacker



Janne i sin stöddiga vinnar-pose :-)



Några whiskys och timmar senare var det dax för sängen. Och inte var vi helt pigga när mini Wacker i familjen vaknade alt för tidigt enligt vår mening.
Vi hann med frukost, kaffe och småtjejerna även ett bastubad till innan vi åkte hem.

En toppenhelg med fyllt med massor av goda vänner, god mat, god dryck och många goda skratt.
Tack allihopa...

Kram
/Marianne

söndag 2 januari 2011

Kort till guldbröllop

I September 2010 var Mats o jag inbjudna till att fira ett guldbröllp. Min moster, Jorunn, och hennes man firade alltså 50 års bröllopsdag. Imponerande måste jag säga.
Samtidigt passade dom även på att fira Jorunns kommande 70 års dag som hon skulle fylla i dec.
Ett stort kalas med 80 talet gäster, massor med god mat och många tal till "brudparet".

I samband med detta skulle jag göra ett kort som följde med presenten. I guld o vitt så klart, så man matchade paret själva. :-)

Kortet är gjord i guldfärgad-metallic cardstock. Framsidan dekorerad med matchande papper i vitt/guld, band i guld/vitt, vita rosor, hjärta i mässing, vita pärlor osv.



Insidan: Texten utskriven på Inkidos pärlemo-papper och rullat som pergament, sedelfickor, lite pärlor och en ros här med.
Texten är plockad ur bibeln och är så klart "Störst av allt är kärleken"



Detalj framsida, hjärtat.



Detalj framsida, ros.



Baksidan



Och sist med inte minst, jubilarerna.



I present fick dom förstoringar på två stycken montasjer efter en fotosession vi gjorde i somras hos Havenström Foto i Halden.
Dom fick inte se några kort innan vi räckte över dom på kalaset.
Sedan fick Jorunn även en kopia på sin brudbukett som hon hade den dagen hon gifte sig. När vi överräckte den blev hon så tagen att hon gråt...

Ett mycket trevligt kalas, och jag måste säga att man blir lite smått imponerad att folk håller ihop i 50 år.
Som sagt, störst av all är kärleken...

/Marianne