Under hösten och våren har jag via jobbet gått en ”Coachande ledarskap och Team-utveckling” utbildning. Vi har haft våran verksamhet på Strandska i Kungälv och hela utbildningen går ut på att coacha och att väcka individens/teamets potential.
I den här utbildningen var det även inkluderat privatcoaching för ens egen del. Och jag kan nu i efterhand säga med handen på hjärtat att det både psykiskt och fysiskt har varit en mycket tuff resa… som på långa vägar har nått sitt mål.
Att jag har en ”mörkare” sida är väl nått jag var ganska så medveten om, men att lyfta på skynket och titta efter vad som fanns der bakom har varit en känslomässig berg och dalbana. Som tur är har jag haft en mycket uppskattad privat coach, som har coachad mig igenom ilska, rädsla, ångest och tårar. På hemmaplan är det Mats som har fått ta hand om mig och mitt, vilket han gjort med stor bravur. Vi har diskuterat mycket, ofta och länge.
På vägen har jag tagit och gjort en hel del beslut som utåt kanske inte kommer att synas så mycket, men som får mig att må bättre i det långa loppet.
Det är inte därmed sagt att det är stop här, för detta är en pågående process som jag får fortsätta jobba med. Flera beslut kommer att tas på vägen och ändringar ske.
I går kväll hade jag mitt sista besök på Strandska för ett tag. Vi samtalade en hel del om att låta mig själv vara just mig själv, se till att jag finns, ta tid till mig själv. Inte låta mig styras, riktas, stressas av andras frågor på när, var, hur, varför, varför inte… vilket påverkar mig mycket mer än jag trott och har styrt en hel del av mitt liv.
Mitt mål med det hela är att någonstans på vägen bli "hel" igen. Sedan gå hela lifecoach utbildningen på Strandska och coacha andra till självhjälp.
/Marianne
1 kommentar:
Tjenixen bruden...
Det var jättekul att ses ikväll, en riktigt mysig pysselkväll;)
Håller tummarna för att du kan komma en sväng den 18:e......
Kramiz Tessan!!
Skicka en kommentar