Klokka er 2 på natten, helt edru er vi ikke og volymen er höy der min bror og en god venn synger om kapp i Singstar.
Ane o jeg sitter i hver vår ende av soffan, husker ikke vilken låt det er de synger, men klikker til i hodet på et merkelig vis.
Jeg snur meg og titter på Ane, hun snur sig og ser på mig, og begge to sier: "Jeg savner Lars jeg..."
Det har värt en toppen kveld med mye skratt, historier o gale påfunn. Og begge kjenner at vi ikke kan dele disse nye minnene med Lars. Han som bare hadde skrattet, ristet på hodet og sagt "Dere to er det gärneste jeg kjenner...."
Savner!!!
/Marianne
söndag 23 oktober 2011
lördag 1 oktober 2011
Kär ägodel
Efter allt som hänt detta året, både i min egen livssituation och massakern som var på Utöya så har sårbarheten visat sig på olika sätt.
En låt som kom fram igen under denna tiden var "Barn av regnbuen". Som helt enkelt handlar om att alla barn är lika och har lika rättigheter. Dom har rätt att få vara barn och få ha en trygghet.
Själv har jag förlorat rättigheten att vara förälder på heltid, vilket är svårt o hantera dom dagarna dom inte är här.
Som ett minne om mina barn och för att ha dom inte bara i, men oxå nära hjärtat, fick jag gjort detta smycket nu i dagarna.
Ett otroligt vackert smycke som blev en kär ägodel med en gång jag öppnade paketet som kom från WhopsyDaisy.
/Marianne
En låt som kom fram igen under denna tiden var "Barn av regnbuen". Som helt enkelt handlar om att alla barn är lika och har lika rättigheter. Dom har rätt att få vara barn och få ha en trygghet.
Själv har jag förlorat rättigheten att vara förälder på heltid, vilket är svårt o hantera dom dagarna dom inte är här.
Som ett minne om mina barn och för att ha dom inte bara i, men oxå nära hjärtat, fick jag gjort detta smycket nu i dagarna.
Ett otroligt vackert smycke som blev en kär ägodel med en gång jag öppnade paketet som kom från WhopsyDaisy.
/Marianne
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)